Ny rapport: Den psykiska ohälsan bland barn är högre än någonsin
Friends har släppt sin årliga rapport som baseras på svar från totalt 10.000 barn och unga. Rapporten visar ett tydligt samband mellan mobbning och psykisk ohälsa där trenden gått åt fel håll under det senaste årtiondet.
Var fjärde barn har återkommande besvär med psykisk ohälsa
Mängden kränkningar som en elev/ett barn blir utsatt för har en direkt koppling till deras grad av psykisk ohälsa. Av de elever som blivit utsatta för mobbning allra mest har 7 av 10 återkommande psykiska besvär. Det skiljer sig en del mellan tjejer och killar där var tredje tjej respektive var femte kille har angett att de har återkommande psykiska besvär.
Långvarig mobbning kan få livet att kännas meningslöst och självkänslan minskar. De barn som är utsatta har
- sämre självkänsla
- mer ångest
- i större utsträckning självmordstankar.
Två grupper är särskilt utsatta för mobbning och kränkningar
På mellanstadiet har nästan varannan elev blivit utsatt för minst en kränkning av en annan elev, där 14 % har blivit utsatta för frekventa kränkningar. För högstadiet ligger siffran på 11 %.
När kränkningarna är upprepade är det mobbning. De barn och unga som blir utsatta får ofta skamkänslor som gör det svårt för dem att etablera och upprätthålla sociala band till andra människor. Barn som blir utsatta för mobbning
- har färre vänner
- är mer ensamma
- känner mindre tillit till vuxna i skolan.
Två grupper är särskilt utsatta för mobbning. Det är nästan dubbelt så vanligt att elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är utsatta för mobbning och tre gånger så vanligt för de som identifierar sig som HBTQI+.
Läget är allvarligt vad gäller barn och ungas mående, och att få bukt med mobbningsfrågan skulle ha en betydande inverkan på den psykiska hälsan hos Sveriges barn. Politiker och ansvariga för skolan har ett stort jobb framför sig för att säkra barns trygghet. Den goda nyheten är att det finns beprövade verktyg för hur man minskar mobbning. Metoder och lösningar finns – men resurser och prioriteringar måste till, säger Maja Frankel, generalsekreterare Friends.
Läs också: HBTQI i förskola och skola
Ofrivillig ensamhet är också mobbning
De som är ofrivilligt ensamma känner sig ofta inte önskvärda eller delaktiga i en grupp. När någon inte känner sig sedd och efterfrågad är exempel på psykisk eller relationell mobbning. 7 % av eleverna på mellanstadiet anger att det stämmer dåligt eller mycket dåligt på frågan om att de har någon att vara med på rasterna, respektive 6 % på högstadiet.
Alla barn har rätt till trygghet
Både barnkonventionen och skollagen slår fast att alla barn ska känna sig trygga i skolan, trots det är verkligheten en annan. För att komma åt problemet krävs det att varje kränkning utreds och tas på allvar samt att er verksamhet arbetar förebyggande. Med Kränkande behandling Incident kan ni hantera alla anmälningar digitalt och följa hela utredningen - samtidigt som ni får statistik över alla kränkningar som skett för att se hur och var fler insatser behövs, från er verksamhet.
Vill ni bli bättre på det förebyggande arbetet mot kränkande behandling? Ladda ner vårt faktablad som ger er konkreta tips på hur ni kan arbeta!