Ny EU-lagstiftning: Slut på hemliga löner

I EU tjänar fortfarande kvinnor mindre än män per timme med samma arbete, i snitt skiljer det 13 %. Även om det finns en del skillnader mellan länderna har siffran inte minskat speciellt mycket under de senaste tio åren. För att få bukt på detta har ny lagstiftning införts i EU - ett lönetransparensdirektiv. Det innebär att arbetstagare ska ha rätt att få information om individuella och genomsnittliga lönenivåer, uppdelat efter kön. Detta kommer att leda till att hemliga löner förbjuds - arbetstagare får avslöja sina löner fritt och efterfråga information om löner inom sin egen och andras yrkeskategorier. 

Syftet med lönetransparensdirektivet är att arbetstagare ska ha möjlighet att hävda sin rätt till lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Detta med hjälp av bindande åtgärder som skapar insyn i lönesättningen, enligt Europeiska rådet. 

I Sverige kommer synen på lönetransparens att behöva ändras. Svenska arbetsgivare i har till skillnad från många andra länder inte behövt vara transparenta med lönenivåer. Lönetransparensdirektivet kommer också att ställa högre krav på HR-avdelningar eftersom en mer strukturerad lönebildning och tillhörande processer behövs. 

Läs också: Årlig lönekartläggning: Så gör du!

Arbetsgivare är skyldiga att agera

Vid löneskillnader över fem procent är arbetsgivaren skyldig att agera. En arbetsgivare som inte följer reglerna riskerar sanktioner, vilket inte är vanligt inom arbetsrätten. Det kan röra sig om böter och att behöva betala rättegångskostnader. Om en arbetstagare har blivit drabbad av ett regelbrott har hen rätt att begära ersättning.

Den nya lagstiftningen innebär att lönesättningen ska baseras på könsneutrala kriterier. Alla titlar ska vara könsneutrala och vid rekrytering av nya medarbetare får ingen diskriminering förekomma. I lagstiftningen ingår, för första gången, både intersektionell diskriminering och ickebinäras rättigheter.

Om en arbetstagare, som anser att principen om lika lön inte har tillämpats korrekt, tar ärendet till domstol är det arbetsgivaren som har bevisbördan. Det är alltså arbetsgivaren som ska bevisa att ingen diskriminering har skett.

Så säger en av föredragarna: 

”Den här lagstiftningen gör fullständigt klart att vi inte accepterar någon typ av könsdiskriminerande lönesättning inom EU. Historiskt sett har kvinnors arbete underskattats och underbetalats. Med det här direktivet tar vi ett viktigt kliv mot att säkra lika lön för likvärdigt arbete. Jag är stolt över att parlamentet har lyckats utvidga direktivets räckvidd, stärka arbetsmarknadsparternas betydelse och säkerställa starka individuella och kollektiva rättigheter”, säger Kira Marie Peter-Hansen (De gröna/EFA), Danmark.