Högre risk för diskriminering av elever med NPF-diagnos

Skolan ska vara en trygg plats där alla elever är lika mycket värda och ska få likvärdiga förutsättningar att lyckas i sin skolgång. För elever med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) har det dock visat sig att det inte riktigt är så. Diskrimineringsombudsmannens (DO) årsrapport om jämställdhet visade att många elever med denna typ av funktionshinder istället upplever sig diskriminerade. Många elever blev det dessutom genom hela sin skolgång och upprepade gånger.

Krävs ingen diagnos för rätt till stöd enligt skollagen

Autism, Tourettes syndrom, OCD och ADHD är några NPF-diagnoser. Gemensamt för dessa är att det är vanligt med inlärningssvårigheter, läs- och skrivproblem och koncentrationssvårigheter. Men, det krävs ingen diagnos för att eleven ska ha rätt till stöd enligt skollagen. Ändå är det flera föräldrar som upplever att det är ett villkor för att barnet ska få hjälp. Särskilt drabbade är tjejer med autism eller adhd, eftersom diagnosen oftast kommer senare än vad den gör för pojkar. Konsekvensen blir att stödet kommer för sent, eller inte alls.

Diskriminering i skolan kan få livslånga konsekvenser

Den diskriminering som eleverna utsätts för i skolan kan påverka deras liv så mycket att det kan forma deras livsvillkor. Det är inte ovanligt att dessa elever har hög skolfrånvaro, där diskrimineringen kan vara en av orsakerna. Hälften av högstadieeleverna med autism uppnår godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. DO skriver i sin rapport att detta påverkar elevens livsvillkor negativt även på lång sikt, då skolgången är en nyckelfaktor för att komma in och ha möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden.

Brist på kompetens ökar risken för diskriminering

Utöver bristande resurser så finns det även brister i kompetensen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket påverkar möjligheten till extra anpassningar och särskilt stöd.

- Kunskap om diskriminering är en förutsättning för att kunna motverka den, säger Lars Arrhenius (DO) i ett pressmeddelande.

Utan stöd eller anpassning ges dessa barn sämre förutsättningar till en fungerande skolgång. Elever nekas även i vissa fall särskilda anpassningar som exempelvis visuellt stöd eller anpassade scheman.
Om skolan brister i att säkerställa elevernas behov av extra stöd eller anpassningar kan det leda till diskriminering i form av bristande tillgänglighet, vilket även DO konstaterar i sina granskningar. 

Få hjälp i arbetet med särskilt stöd

Om du som rektor behöver mer stöd eller kunskap i din rektorsroll kring hur du ska tänka kring diskriminering, extra anpassningar och särskilt stöd finns Skolledning Expert. Det är Visma Draftits verktyg för skolledare som hjälper dig med vad du behöver tänka på, och varför. Till din hjälp har du handbokstexter, flertalet domar inom ämnet samt publicerade frågor som våra skoljurister har svarat på. Om du inte hittar svaret på din fråga så kan du själv ställa dina egna frågor direkt till våra jurister. Du får svar inom två arbetsdagar och tjänsten ingår när du köper verktyget.