Få bättre koll på reglerna om hållbarhetsrapportering

CSRD eller ESRS är kanske akronymer du hört talas om? CSRD är ett EU-direktiv, ESRS en EU-standard och båda är kopplade till det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering.

EU-länderna har sagt att de ska nå klimatneutralitet senast år 2050. För att kunna nå detta har EU gjort en strategi, Green Deal. I Green Deal-paketet ingår ett antal olika direktiv och regelförändringar, bland annat direktivet om hållbarhetsrapportering. Hållbarhetsdirektivet heter Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). 

Ett annat direktiv som finns med i Green Deal-paketet handlar om könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Det är dessa två direktiven som kommer att implementeras i svensk lagstiftning (troligtvis) den 1 juli 2024. Båda är presenterade i samma proposition (2023/24:124).

Detta blogginlägg kommer bara att handla om hållbarhetsrapporteringen. 

EU vill uppnå ökad transparens men först måste reglerna in i lagstiftningen

Med CSRD vill EU uppnå större jämförbarhet och ökad transparens i hållbarhetsrapporteringen för finansmarknaden. Med denna rapportering kommer det bli tydligare hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. I dagarna har regeringen lämnat in propositionen till riksdagen med de förslag på lagändringar som krävs för att genomföra direktiven som rör företagens redovisning. För att direktivet ska bli gällande måste reglerna först implementeras i medlemsländernas nationella lagstiftning. Det är där processen är just nu.

I propositionen föreslås att lagändringarna ska träda i kraft i Sverige den 1 juli 2024.

Vad ska rapporten innehålla?

Hållbarhetsrapporten ska innehålla den information som behövs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. Rapporten ska innehålla en beskrivning av bland annat

• affärsstrategi för hållbarhetsfrågor
• förekomsten av incitamentsystem kopplade till hållbarhetsfrågor för personer i företagets eller koncernens ledning, 
• den huvudsakliga negativa inverkan som kan kopplas till företagets eller koncernens verksamhet och värdekedja
• de åtgärder som företaget eller koncernen har vidtagit och resultatet av dessa åtgärder för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller avsluta en faktisk eller potentiell negativ inverkan
• de huvudsakliga riskerna för företaget med avseende på hållbarhetsfrågor
• hur hållbarhetsinformationen har identifierats. 

Rapporterna ska sedan granskas av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för att granska hållbarhetsrapporter. De får även ökade krav på formalia, kvalitet och transparens. Alla rapporter måste upprättas i ett digitalt maskininläsningsbart format och ska finnas tillgängliga i en gemensam EU-databas. I rapporten ska organisationerna beskriva hur deras verksamhet påverkar omgivningen (människa och miljö) och vice versa (dubbla väsentlighetsprincipen). 

Mål, policyer och risker för organisationerna kopplade till olika hållbarhetsfrågor ska även anges, liksom styrelsens arbete, ansvar och sammansättning.

En gemensam standard för första gången

Företag kommer alltså att rapportera enligt en gemensam standard för första gången. Rapportens närmare innehåll bestäms av European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Denna nya gemensamma standard antog EU-kommissionen den 31 juli 2023. Kommissionen ska även anta begränsade anpassade standarder för små och medelstora företags hållbarhetsrapportering. Standarderna ska ses över minst vart tredje år och utvärderas.

ESRS är uppbyggd i fyra delar:

• Generell information om företagets hållbarhetsarbete, vilket inkluderar väsentlighetsanalys, affärsmodell och riskhantering.
• Miljö- och klimatfrågor.
• Sociala frågor såsom arbetstagarnas arbetsvillkor.
• Styrningsfrågor (Governance).

Stora börsnoterade företag är först ut

Eftersom det ännu inte finns en lagstiftning på plats får företagen, revisorer och andra berörda utgå ifrån propositionen. I denna proposition framgår det att kraven införs stegvis beroende på organisationsstorlek. Först ut föreslås vara stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda. De förväntas behöva börja rapportera under 2025.

Det finns redan en EU-lagstiftning om hållbarhetsrapportering från 2016 för vissa stora företag. Med detta nya EU-direktiv utökas kraven så att de som ska lämna en hållbarhetsrapport är små och medelstora börsnoterade företag, små och medelstora moderföretag  som inte är börsnoterade, i stora koncerner samt stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet inom EES.