Experten svarar på frågor om karensavdrag

Karensavdraget är en slags självrisk som en arbetstagare betalar vid sjukdom innan hen får tillgodogöra sig sina sjuklöneförmåner. Detta gäller vid all sjuklöneberättigad sjukfrånvaro, även vid till exempel arbetsskada. 

Reglerna finns i lag (1991:1047) om sjuklön (även kallat sjuklönelagen). Reglerna om karensavdrag innebär att ett sjukavdrag på 100 % görs för alla timmar i sjukperioden. Därefter utges 80 % sjuklön för alla timmar i sjukperioden. Från sjuklönen görs sedan ett karensavdrag som motsvarar 20 % av en genomsnittlig veckolön i form av sjuklön.

Reglerna kring karensavdrag kan ibland vara lite krångliga, och även en erfaren lönekonsult kan köra fast. Här kommer några av de frågor som våra lönexperter har fått inskickade, och svaren de gett tillbaka.

Hur många karensavdrag kan man göra på en arbetstagare per år?

Experten svarar: En arbetstagare kan inte få fler än tio hela karensavdrag under en tolvmånadersperiod. Därefter har arbetstagaren rätt till sjuklön från sjuklöneperiodens första dag och slipper karensavdrag. Detta kallas för allmänt högriskskydd och gäller oberoende av sjukfrånvarons orsak.

Tolvmånadersperioden räknas bakåt i tiden från den första dag arbetstagaren skulle gå miste om sjuklön till följd av bestämmelserna om karensavdrag. Inleds en sjuklöneperiod den 1 februari ska beräkningen av tolvmånadersperioden alltså sträcka sig tillbaka till den 1 februari året innan.

Vad händer när en anställd varit sjuk vid mer än tio tillfällen under ett år och har fått karensavdrag vid tio tillfällen?

Experten svarar: En anställd kan inte få fler än tio hela karensavdrag under en tolvmånadersperiod. Därefter har den anställde rätt till sjuklön från sjuklöneperiodens första dag och slipper karensavdrag. 

Om en anställd blir sjuk vid två tillfällen samma månad med cirka två veckor emellan och bara en frånvarodag vid vardera tillfälle - görs då karensavdrag för båda dessa dagar?
Experten svarar: Ja, det blir två karensavdrag. Det är bara om återinsjuknandet sker inom fem dagar som sjukperioderna slås ihop. Det får alltså bara vara fyra dagar mellan den sista dagen i den första sjukperioden och första sjukdag i den andra sjukperioden för att det inte ska bli ett nytt karensavdrag.

Läs mer i blogginlägget Har du koll på reglerna om sjuklön och sjukfrånvaro?

Ska karensavdraget beräknas på rörliga delar, OB, beredskap med mera?

Experten svarar: Karensavdraget beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga veckoersättning i form av sjuklön. Om det för arbetstagaren utges rörliga lönedelar som ingår i sjuklöneunderlaget kommer dessa dock indirekt att ingå som underlag till beräkningen av även karensavdraget.

Om arbetstagaren alltid arbetar oregelbundet, till exempel 30 h en vecka, 48 h nästa och 33 h den tredje och så vidare, hur ska jag tänka då? Utgår jag från genomsnitt per år? Eller kollar jag genomsnittet per vecka som är aktuell?

Experten svarar: När arbetstagaren har oregelbunden arbetstid kan det vara svårt att bedöma vad som är en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Ifall kollektivavtal om beräkning för dessa arbetstagare saknas är den vägledning som lagens förarbeten ger att beräkningen ska baseras på "historiska uppgifter". Det anges vidare att en jämförelseperiod om en till tre månader torde räcka, men att en bedömning ska göras i varje enskilt fall för att rättvist spegla arbetstagarens arbetstidsförhållande. Det kan alltså vara klokt att titta på hur arbetstiden skiljer sig månadsvis och utifrån det bedöma om en månad räcker som jämförelseperiod. Om variationerna är stora även per månad är en längre jämförelseperiod kanske nödvändig för att bedömningen ska kunna anses rättvis.

En anställd som jobbar 90 procent har en snittarbetstid per dag på 7,2 timmar och har följande veckoschema: 8-7-7-7-7. Om hen blir sjuk en måndag blir karensavdraget 7,2 timmar. Blir karensavdraget desamma om hen istället blir sjuk en fredag, det vill säga högre än dagsschemat?
Experten svarar: Det är viktigt att komma ihåg att karensavdraget inte längre är kopplat till dagen för insjuknandet. Karensavdraget för en sjuklöneperiod ska vara detsamma oavsett vilken dag arbetstagaren insjuknar, men avdraget kan aldrig överstiga sjuklönen och resultera i ett negativt saldo för arbetstagaren. I fallet ovan skulle sjuklön utges för 7 timmar på fredagen och karensavdraget skulle göras för samma sju timmar så att resultatet blev plus minus noll. Om arbetstagaren skulle fortsätta sin sjukperiod på måndagen kommer sjuklönen då att minskas med det resterande karensavdraget motsvarande 0,2 timmar. Om arbetstagaren däremot är tillbaka frisk på måndagen görs inget ytterligare karensavdrag. 

Vi har en arbetstagare som skadade sig i arbetet. Skadan inträffade på förmiddagen varpå hen åkte till sjukhuset och blev sedan sjukskriven. Eftersom skadan skedde på arbetet undrar jag om jag ska dra karens eller inte?

Experten svarar: Vanligen görs karensavdrag oavsett om den anställde går hem på grund av sjukdom eller skada i tjänsten. Det kan emellertid vara så att den anställde har rätt till permission vid hastigt påkommet sjukdomsfall eller olycksfall i arbete enligt ert kollektivavtal eller er personalpolicy. Om ingen sådan regel finns gäller karensregeln vilket innebär att karensavdrag ska göras.

Observera att om händelsen klassas som olycksfall i arbete kan den anställde ha rätt till inkomstersättning från arbetsskadeförsäkringen TFA. 

Skulle du vilja ha en expert att rådfråga i din arbetsvardag?

Har du frågor du inte hittar svar på och önskar att du hade haft någon att rådfråga? I vårt digitala verktyg Lön Expert ingår alltid tjänsten Fråga Expert. Det innebär att du kan skicka in din fråga till en av våra experter. Inom två arbetsdagar har du fått ditt svar! Men, du behöver kanske inte skicka in din fråga? Det finns redan så många frågor och svar publicerade i Lön Expert att chansen är stor att du hittar svaret på din fråga i vår frågebank.