Så kan du som chef prata om (och upptäcka) våld i nära relationer på arbetsplatsen
Det finns ingen lag som uttryckligen säger att du som chef är skyldig att ta reda på om medarbetarna är utsatta för våld i nära relation, men du har ett ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Du har alltså ett ansvar att åtgärda fel och brister som påverkar medarbetaren negativt. Därför är det så viktigt att du som chef vågar fråga om våld i nära relationer.
Det är troligt att det finns medarbetare på din arbetsplats som är utsatta för våld i en nära relation. Undersökningar visar att var fjärde kvinna någon gång har utsatts för våld av en nuvarande eller före detta partner. Givetvis kan även män och personer i samkönade relationer utsättas för våld, även om det i de allra flesta fall är en man som utsätter en kvinna. Våld i nära relationer kan verkligen drabba vem som helst i hela världen.
Att bli utsatt för våld leder ofta till stora konsekvenser för hälsan, vilket kan få betydande följder för arbetsförmågan. För kvinnor som blir utsatta för partnervåld ökar sjukfrånvaron med 20 procent. Försäkringskassan handlägger årligen cirka 11 000 ärenden kopplade till våld.
Den som lever utsatt för våld har ofta svårt att ändra sin situation på egen hand. Dessutom är det många gånger absolut livsfarligt att lämna en relation. Som chef kan du stötta den våldsutsatta att få hjälp. I detta blogginlägg får du tips på hur.
Vanliga tecken på att en person blir utsatt för våld
Det finns givetvis ingen universell checklista att följa för att se om någon blir utsatt för våld. Mycket av våldet syns inte, och det fysiska våldet sker många gånger på de delar av kroppen som ofta täcks av kläder eller hår vilket försvårar upptäckande. Men några kännetecken finns som skulle kunna indikera att personen blir utsatt för våld.
Några av dessa är att medarbetaren har
- ångest, sömnsvårigheter, är nedstämd och stressad
- svårt att koncentrera sig
- ont utan att det går att förklara varför
- minskad ork och presterar sämre
- återkommande korttidsfrånvaro
- långtidssjukskrivning utan känd orsak
- upprepade svårigheter med att ändra sitt schema eller byte av arbetsplats
- bråttom hem efter sina arbetspass och får aldrig komma hem för sent
- tät telefonkontakt med sin partner under arbetsdagen
- en partner som alltid hämtar och lämnar på jobbet
- en partner som kontaktar arbetsplatsen/arbetsgivaren
- lätt att somna under arbetspass eller är enormt trött
- en partner som framstår som kontrollerande och överbeskyddande.
Inför en rutin att fråga om våld i nära relation
För att kunna göra något åt medarbetarens livssituation så behöver du som chef få kännedom om att hen blir utsatt våld. Det får du oftast genom att bara våga fråga.
Att fråga om utsatthet för våld på rutin är bra. Det kan exempelvis göras på medarbetarsamtal, i årliga arbetsmiljöenkäter och i utvärderingar. Du kan även prata om våld mer generellt på en arbetsplatsträff, i enskilda samtal med dig och medarbetaren på medarbetarforum eller på en utbildningsdag. Kom ihåg att våld verkligen kan drabba vem som helst, därför är det viktigt att du som chef inte “väljer ut” några som du tror skulle vara mer utsatta än andra. Genom att fråga alla riskerar du inte att missa någon.
Om ni inför, eller redan har infört, att fråga på rutin så finns det vissa saker ni behöver tänka på:- Informera alla om att det är en rutinfråga att ni frågar om utsatthet för våld. På så vis känner sig ingen utpekad.
- Följ upp om svaret är ja. Vad händer då? Ha en plan redo. Samma om personen svarar nej.
- Ha klart för er vad som gäller med tanke på sekretess. Om en person svarar ja, vad kommer du som får informationen att göra då? Mer information om detta hittar du längre ner i blogginlägget.
Hur du kan fråga om våld
Du kan fråga om personen blir utsatt för våld direkt. “Men tar inte personen illa upp?” kanske du tänker. Svaret är nej, snarare tvärtom. Det har forskats mycket på detta inom vård- och omsorg, eftersom vårdpersonal ofta möter våldsutsatta i sitt arbete. Forskningen visar att det sällan är som någon tar illa upp av att få frågan, även om det inte finns några indikationer på att personen är utsatt för våld. Att någon faktiskt vågade fråga eller såg/gjorde något var ofta avgörande för att en utsatt person skulle förändra sin situation. Detta enligt kvinnojourer eller andra kommunala stödverksamheters erfarenhet.
Även om du vet detta så betyder inte det att det behöver vara enkelt att fråga. Du kanske funderar på vilka ord du ska välja eller frågor att ställa, för att inte riskera att kränka någons integritet? Många som blir utsatta för partnervåld uppfattar inte sig själva som misshandlade eller utsatta för våld. Därför hjälper det inte alltid att fråga "Blir du misshandlad hemma?” eller "Blir du utsatt för våld av din partner?”. Allt våld är dessutom inte fysiskt. Våld kan även vara ekonomiskt, psykiskt, hedersrelaterat, kopplat till personens funktionsnedsättning/sexuella läggning, sexuellt, materiellt eller genom försummelse.
Några frågor du kan ställa är:
- Hur trivs du på jobbet?
- Hur trivs du med dina kollegor?
- Bor du tillsammans med någon?
- Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation?
- Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma?
- Är du rädd för någon?
- Finns det saker du vill göra som du inte får göra? I vilka situationer?
- Har du blivit knuffad, hotad, slagen eller liknande någon gång?
- Jag känner mig orolig. Finns det något jag kan göra?
- Jag ser att du har ont/är skadad. Vill du berätta vad som har hänt?
Viktigt att du förbereder dig
Här kommer några tips på hur du kan förbereda dig innan du samtalar med medarbetaren, oavsett om du vet om personen är utsatt eller inte, i en så kallad screening:
- Formulera syfte med varför du frågar. Informera att det handlar om omsorg och omtanke och att personen väljer själv om den vill berätta, eller inte.
- Kom ihåg att du som chef har en maktposition i förhållande till medarbetaren. Påminn därför en extra gång att det är rutin att fråga, att du gör det av omtanke och att du vill hjälpa till.
- Ha en plan redan innan om vad du gör om personen svarar att den blir utsatt, men även om personen svarar nej (även om det finns stora varningssignaler att personen faktiskt är utsatt för våld). Kom ihåg att det kan krävas att ställa frågan vid många tillfällen innan du får ett ärligt svar.
- Var ska du fråga? Boka mötet på en ostörd plats där ni får prata enskilt och se till att det finns tid till samtal. Om du har personal som arbetar hemma och partnern också är hemma så bör samtalet inte ske digitalt utan i en lokal du har kontroll över.
- Var medveten om ditt kroppsspråk och hur du uppfattas. Det kan påverka om hon vill berätta eller inte.
- Boka tid för uppföljningssamtal om det behövs.
Vad kan du göra om du får veta att medarbetaren är utsatt för våld?
Att få bekräftat att en person är utsatt för partnervåld behöver givetvis inte ske enbart vid en screening, utan det kan märkas i andra situationer.
Oavsett hur du får veta att personen är utsatt för partnervåld kan du som chef
- prata med medarbetaren så fort som möjligt
- göra en handlingsplan om medarbetaren önskar det
- anpassa arbetssituationen om det går
- erbjuda medarbetaren stöd och/eller rehabilitering
- informera om andra resurser, som kvinnofridslinjen, företagshälsovården eller socialtjänsten. Många gånger blir den våldsutsatta kontrollerad hemma och kan ha sin privata telefon kontrollerad av partnern. Därför kan du uppmuntra att den här typen av kontakt sker på företagstelefonen, eller på arbetstid, där partnern inte kan kontrollera medarbetaren på samma sätt.
Andra tips som kan vara bra att känna till, oavsett om du misstänker utsatthet eller vid screening av utsatthet för partnervåld:
- Lägg inte ansvaret på den utsatta.
Ju mer påläst du är om partnervåld och dess mekanismer, desto bättre bemötande kan du ge. - Kom ihåg att det kan vara livsfarligt att lämna en relation.
Mycket av det dödliga våldet sker då den utsatta lämnar eller försöker lämna. En våldsutsatt kvinna lämnar i snitt den våldsamma relationen sex gånger innan hon lämnar för gott. Om hen lämnar, men går tillbaka till partnern, är det viktigt att du inte klandrar hen för detta. - Tänk på sekretessen!
Att bli utsatt för våld kan räknas som uppgifter om hälsa om du som arbetsgivare får kännedom om detta. Kanske berättar personen om att våldet får hen att må dåligt, då är detta (att hen mår dåligt) vägledande för reglering av sekretess. I 39 kap. 2 § offentlighet- och sekretesslagen (OSL) finns reglerna som säger att du inte får föra vidare den här typen av information. Du har däremot rätt att fråga om du får ta vidare informationen till HR eller en högre chef, och med tillåtelse av personen berätta för andra. Om personen pratar med företagshälsovård eller HR har du som chef ingen rätt att få information om vad som sagts i de samtalen. Om du misstänker att det är fara för liv och hälsa kan sekretessen brytas och du kan exempelvis informera polisen om våldet. Detta är ingenting du måste göra, men du har möjlighet. Detta regleras av 10 kap. 27 § OSL. - Har personen, eller lever personen tillsammans med, barn?
Då är risken stor att de också sett eller hört våldet. Enligt 14 kap. § 1 socialtjänstlagen kan du göra en orosanmälan till socialnämnden i din kommun. Du kan också ringa anonymt och rådfråga socialnämnden innan du gör en anmälan.
Det är givetvis så att de som utsätter någon annan för våld också förekommer på en arbetsplats. Ibland går privat- och arbetsliv också ihop, så att den som utsätter någon och den som blir utsatt är på samma arbetsplats.
Tecken på att någon utövar våld mot sin partner kan vara att personen
- har ombytligt humör eller känns hotfull
- ofta försöker kontakta sin partner via telefon, sms och sociala medier under arbetsdagen
- hotar att skada sig själv eller ta sitt liv om partnern gör slut
- ofta kommer för sent eller går tidigt
- uppvisar aggressivitet (särskilt efter personliga telefonsamtal)
- har svårt att koncentrera sig på arbetet
- ofta är involverad i arbetsplatsolyckor eller tillbud
- har en försämrad arbetsförmåga.
Mer läsning
Mer läsning om våld i nära relationer kopplat till arbetsplatsen finns på
- SKR - Våld nära relation, stöd för dig som chef
- SKR - Samtalsstöd för att fråga om våld i nära relationer
- Jämställdhetsmyndigheten - Arbetsplatsens roll i arbetet mot våld i nära relationer (även mer information om regelverk)
- Nationellt centrum för kvinnofrid - Chefens ansvar för våldsutsatta medarbetare