Om du i ditt arbete möter andra människor och får ta del av känslig, personlig information av dessa kan du nästan räkna med att det finns krav på sekretess eller tystnadsplikt. Texten nedan fokuserar på reglerna som finns för yrkessamma inom vård och omsorg, men det finns så klart fler yrkesområden som omfattas av sekretess och tystnadsplikt. Likaså finns det sekretessbrytande regler, men de kommer vi inte att skriva om i detta blogginlägg.
Bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) innebär förbud att röja en uppgift. Det spelar ingen roll om det görs muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Att “röja en uppgift” betyder både att muntligen berätta och att lämna ut uppgiften på ett annat sätt. Sekretessbestämmelserna innebär att personalen har tystnadsplikt så att de inte får röja uppgifter som omfattas av sekretess.
Inom socialtjänsten gäller sekretess “för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”. Detta enligt 26 kap. 1 § OSL.
Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess “för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”. Detta enligt 25 kap. 1 § OSL.
Utgångspunkten är att information om brukare och patienter som personal inom vård och omsorg får ta del av ska skyddas. Uppgifter får inte lämnas till andra om det inte finns stöd för det i lag.
Begreppet "lider men" avser framförallt olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifter om den enskilde lämnas ut. Det kan till exempel betyda att någon blir utsatt för andras missaktning om den enskildes personliga förhållanden blir kända. Bara det att någon känner till en känslig uppgift om en person kan i många fall vara tillräckligt för att det ska föreligga men. Att sprida information om att en person befinner sig inom socialtjänstens verksamhet kan göra att personen lider men.
Sekretessbestämmelserna innebär förbud att röja uppgifter i förhållande till utomstående och andra myndigheter. Inom samma myndighet gäller sekretessgränser mellan personal i olika verksamhetsgrenar. Exempel på myndigheter i detta sammanhang är olika förvaltningar. Exempel på olika verksamhetsgrenar är socialtjänst respektive hälso- och sjukvård.
Detta innebär att sekretessgränser finns runt en myndighet, men att det också finns runt olika självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Inom samma verksamhetsgren, i samma myndighet, får personal ta del av de uppgifter som krävs för att arbetet ska kunna utföras. Detta kallas inre sekretess, se till exempel 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen.
I kommun och region gäller tystnadsplikt enligt OSL. Sekretessbestämmelserna för vård och omsorg i OSL gäller däremot inte privat driven verksamhet. För privat verksamhet som utför vård och omsorg enligt socialtjänstlagen och LSS finns i stället särskilda bestämmelser om tystnadsplikt i dessa lagar. På motsvarande sätt finns i patientsäkerhetslagen bestämmelser om tystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal i enskild verksamhet. Dessa särskilda bestämmelser med krav på tystnadsplikt finns i
Tystnadsplikten innefattar allt som personal har varit med om i sitt arbete gällande patientens eller brukarens personliga förhållanden.
Denna bloggpost snuddar bara vid ämnet sekretess och tystnadsplikt. Om du arbetar inom vård och omsorg behöver du känna till andra bestämmelser som gäller, bland annat de sekretessbrytande bestämmelserna, bestämmelser om meddelarfrihet och hur du ska hantera en begäran om att få ta del av uppgifter. I Kompetensguiden kan du djupdyka i dessa ämnen, och minska risken för att du gör fel i din yrkesroll.