Så kan ni använda riskbedömning som en del i ert systematiska arbetsmiljöarbete

För ett hållbart arbetsliv ska er organisation följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter som säkerställer att ert arbetsmiljöansvar upprätthålls. En av föreskrifterna är Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) förkortat SAM. En viktig del i ett systematiskt arbete är att göra en löpande riskbedömning – för att upptäcka risker och kunna arbeta förebyggande innan någon blir drabbad. Enligt föreskriften innebär ordet risk "sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet ska uppstå och följderna av detta".

Riskbedömningen avgör sannolikhet och graden av allvar

Vad innebär egentligen en risk? Hur stor är sannolikheten att ohälsa eller olycksfall ska inträffa på arbetsplatsen? Beroende på typ av risk kan skadorna vara både lång- och kortsiktiga. Varje risk måste också bedömas i hur allvarlig den är. 

För en grundlig riskbedömning kan arbetsgången delas upp i sju steg. 

  1. Välj vilka områden som ska genomgå en riskbedömning.
  2. Identifiera vilka risker för ohälsa eller olycksfall som finns och gör en sammanställning av samtliga. 
  3. Gör en bedömning av varje risk, är de allvarliga eller inte? 
  4. Prioritera riskerna så ni kan åtgärda de allvarligaste riskerna först. 
  5. Bestäm vilka åtgärder som ska tas och vem som är ansvarig för varje åtgärd. 
  6. Bestäm när åtgärderna ska vara genomförda. 
  7. Bestäm specifika datum för uppföljning av varje åtgärd. Vid uppföljningen avgör ni om åtgärderna gett effekt nog eller om nya åtgärder behöver planeras.

För en fördjupning om riskbedömningens del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, ladda ner vårt faktablad om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ställ rätt frågor vid en riskbedömning

Riskbedömningar bör göras inom ett antal olika områden i organisationen. Vid en riskbedömning är det bra att utgå ifrån ett antal frågor inom varje område, anpassade utifrån er verksamhet. Nedan följer de områden som era frågor bör täcka samt några exempel på frågor som kan ställas.

Arbetsorganisationen

  • Har chef och arbetsledning tillräcklig kompetens i arbetsmiljöfrågor?
  • Görs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? 

Den psykosociala arbetsmiljön

  • Ges kunskap om hur arbetsuppgifter ska utföras effektivt och utan skaderisk?
  • Är någon medarbetare utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande särbehandling?

Fysiska och kemiska risker

  • Har medarbetaren kunskap om risker med olämpliga arbetsställningar? 
  • Är belysningen tillräcklig för alla arbetsuppgifter? 

Säkerhet

  • Finns tillräckligt antal brandvarnare och brandsläckare? 
  • Finns det rutiner för säkerhetskopiering, förvaring och kontroll av datafiler? 

Arbetssjukdom eller arbetsskada

  • Finns policy och rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning?
  • Har inträffade tillbud, olycksfall och arbetsskador utretts, följts upp och åtgärder vidtagits? 

Samordna och följ upp riskbedömningarna

Tänk på att se över tidigare genomförda riskbedömningar och den kunskap som framkommit då. Detta kan ni använda som grund för att utveckla de metoder som används och se över era rutiner för riskbedömningar. Försök att arbeta med en ständig förbättring och ta med de idéer som framkommer i er årliga uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Relaterade inlägg